Vad är ickevåld?
av Martin Smedjeback, Kristna Fredsrörelsen
se www.ickevåld.se
Det finns ingen färdig definition av ickevåld
men ett försök till att beskriva ickevåld kan vara som en
triangel med tre hörn - principer, metoder och livsstil. Vissa menar
att ickevåld bara består av ett eller två av hörnen,
medan andra menar att ickevåld inte är sant om inte alla tre hörnen
är med. Många av ickevåldsmetoderna nedan kan missbrukas.
En kniv kan man använda till att skära upp en brödlimpa med,
men man kan också använda den till att döda en människa.
Att bojkotta handel från ett visst land kan bidra till frihet och demokrati
som det gjorde i Sydafrika där befolkningen tidigare led av apartheid.
Bojkotten och sanktionerna mot Irak under 1990-talet gjorde inte Irak fritt
utan var en av orsakerna till att fler än en halv miljon barn dog på
grund av brist på mat, rent vatten och medicin. En slakt på människor
som var värre än de flesta krig. Dessa två olika resultat
åstadkoms med en och samma ickevåldsmetod. Men om man hade hedrat
ickevåldsprincipen om att respektera allt mänskligt liv, så
hade man inte kunnat sanktionera Irak på det sättet. Det visar
hur metoder och principer kan samverka för att ge guidning om hur de
ska användas.
Ickevåldets principer
Dessa principer har växt fram under många års ickevåldskamp.
Många av ickevåldsprincierna återfinns i religioner och
filosofier världen över. Principerna reflekterar den positiva människosyn
och kärlek till livet som ickevåld har sin grund i.
· En respekt för motståndaren - att se alla i konflikten
som medmänniskor, som jämlika.
· En vägran att skada eller förnedra andra människor,
inte ens i självförsvar.
· En övertygelse att var och en kan förändras - att
det finns något gott hos alla. Gandhi hävdade att till och med
en människa som Adolf Hitler skulle kunna förändras och bli
god.
· Medlen måste stämma överens med målet - dvs.
om vi vill ha fred måste vi använda fredliga medel. Gandhi sa att
freden är vägen, inte bara målet.
· Om lidande är oundvikligt, ska jag kunna ta det på mig
själv, hellre än att skada någon annan.
· Ingen har monopol på sanningen - utmaningen ligger i att sammanföra
den egna "sanningen" med motpartens.
· Sök konflikternas centrum - ickevåld kallar inte till
passivitet utan till aktivitet. Vi är kallade till att agera där
människor blir utsatta för våld, förtryck och orättvisa.
upp
Ickevåldets metoder
Gene Sharp beskriver i sin bok "The politics of nonviolent actions"
198 ickevåldsmetoder. Dessa kan delas in i tre huvudkategorier. Nedan
presenteras dessa tre kategorier med några exempel som visar vad de
innebär. Boken är skriven 1973 så idag har antalet ickevåldsmetoder
ökat väsentligt. Ständigt uppfinns nya metoder.
1 Protest och övertalning
Demonstrera - många tillsammans uttrycker tydligt vad de vill genom
att gå tillsammans på gatan. Tex. 1 maj-demonstration eller demonstrationen
den 15 februari 2003, vilket var den största anti-krigsdemonstrationen
någonsin. Man demonstrerade i över 600 städer världen
över. Bara i London demonstrerade två miljoner människor.
Protestlistor - skriva på en lista som uttrycker missnöje med en
viss politik. Tex. protest mot Sveriges vapenexport till USA och Storbritannien
under Irakkriget som gick emot våra egna riktlinjer.
2 Ickesamarbete
a) Socialt ickesamarbete - tex. att vägra se på eller tala
till soldater som ockuperar ett land.
b) Ekonomiskt ickesamarbete - tex. handelsbojkott eller strejk.
Bojkott - att vägra köpa en vara eller en tjänst för att
markera missnöje med den som säljer den. Ex: bojkott av sydafrikanska
varor under apartheid regimen. Först började individer och organisationer
att bojkotta sydafrikanska varor, sedan bojkottade stater Sydafrika.
Strejk - att vägra arbeta. Ex: under första intifadan - det palestinska
motståndet som började 1987- vägrade de flesta palestinier
att jobba för israeler. Israel förlorade mycket pengar när
de inte längre hade tillgång till billig palestinsk arbetskraft
- ekonomin stannade av.
c) Politiskt ickesamarbete - vägran att följa orättvisa
lagar och påbud, t ex. vägran att göra värnplikt, vägra
att verkställa en utvisning, Ex: under andra världskriget vägrade
norska lärare att följa den nazistiska läroplanen. De skickades
till koncentrationsläger på grund av sitt brott, men de flesta
togs snart tillbaka när nazisterna förstod att de inte skulle ge
upp.
3 Interventioner
Blockader - att sitta i vägen för något. Ex. Hundratals personer
satte sig utanför kärnvapenbasen i Faslane, Skottland förra
året och blockerade infarten. Blev ivägsläpade av polisen.
Preventiv närvaro - att skydda utsatta personer i konfliktområden.
Ex. fredsobservatörer i Chiapas, Mexico, Israel-Palestina eller Iraq
Peace Team och de mänskliga sköldar som åkte till Irak för
att vara där i solidaritet med det irakiska folket.
upp
Vad är civil olydnad?
På 1800-talet vägrade amerikanen Henry David Thoreau att betala
skatt. Han gjorde det för att han var emot att hans skattepengar gick
till förtrycket av indianerna och USA:s angrepp av Mexiko. Han fick fängelsestraff
för sin skattevägran. Det originella i detta var inte att han vägrade
betala skatt, utan att han tyckte att straffet var en viktig del av motståndshandlingen.
Denna insikt användes av Gandhi och Martin Luther King. De menade att
genom att öppet bryta mot en orättfärdig lag på ett ickevåldsligt
sätt och vara redo att ta sitt straff genomförde man det kraftigaste
motstånd en människa kan göra. Det som kännetecknar en
civil olydnadshandling är att man öppet och offentligt bryter mot
en regel eller lag som man anser är orättfärdig. Man agerar
ickevåldsligt och är beredd att ta det straff som utdöms.
Genom att inte smita från brottsplatsen visar man att man har övervunnit
rädslan för de eventuella straff som makten kan ge en. Civil olydnad
kan genomföras i alla tre av Sharps ickevåldskategorier beroende
på vilka lagar ett land har. Om det är olagligt att demonstrera
i ett land och man ändå gör detta och är villig att ta
sitt straff - då är det en civil olydnads handling. För mer
information se "Civil Olydnad" av Per Herngren.
upp
Ickevåld som livsstil
Tidigare har det tagits upp att ickevåld
har sina principer och sina metoder, men ickevåld kan även ses
som en livsstil. En livsstil där man försöker leva i samklang
och i samarbete med andra människor för allas välbefinnande.
Grunden för denna livsstil kan vara ens tro på Gud eller ens filosofiska
övertygelser eller en politisk övertygelse, eller alla dessa tillsammans.
Man försöker att leva ickevåldsligt för att man funnit
att det är den sannaste vägen. Man ser ingen skillnad på det
inre och yttre. Målet är att ickevåldet ska genomsyra allt.
upp
Användning av ickevåld i praktiken
Att klargöra vad ordet ickevåld betyder är i viss mening sekundärt.
Det är ingen som har ett exakt svar på den frågan. Däremot
finns det många som har tänkt och utövat ickevåld. Ett
sätt att visa vad ickevåld kan vara är att beskriva några
exempel där det har använts.
Gandhi och kampen mot kolonialmakten
Mohandas Gandhi växte upp i ett Indien som var ockuperat av dåtidens
stormakt -Storbritannien. Gandhi är antagligen den mest kända ickevåldskämpen
i världen. Han hette Mohandas men blev mest kallad Mahatma Gandhi. Mahatma
betyder stor ande och är en hederstitel. Under hela sitt liv bestred
Gandhi sin titel Mahatma. Han menade nämligen att ickevåld kunde
praktiseras av alla och han var rädd att folk skulle tro att han var
någon speciell för att han använde ickevåld.
Gandhi utbildade sig till advokat och fick som ung jurist jobb i Sydafrika
som hade en stor minoritet av Indier. Redan första veckan i Sydafrika
fick han känna på den djupa rasism som fanns i landet. Han åkte
första klass som alla andra advokater på den tiden. För detta
blev han bokstavligen avsparkad av tåget på grund av hans etniska
ursprung. Han började jobba mot Sydafrikas apartheid system som diskriminerade
alla som inte var vita.
Hans första aktion var att bränna de registreringskort som tvingade
indierna att vara inom ett särskilt området. För detta och
andra ickevåldsaktioner fängslades han själv tre gånger
i Sydafrika. Tusentals andra fängslades med honom och många blev
slagna. Efter åtta år tog de bort lagen om tvång att bära
registreringskort för de färgade, inte för de svarta.
När Gandhi kom tillbaka till Indien började han jobba för Indiens
självständighet i det då ockuperade landet. Han använde
flera olika ickevåldsmetoder tillsammans med sina landsmän för
att få britterna att ge Indien frihet. En av metoderna var bojkott av
brittiska kläder. Det industrialiserade England producerade kläder
i stora mängder som såldes billigt i deras kolonier. Gandhi uppmanade
alla indier att tillverka sina egna kläder. Själv spann han 1-2
timmar varje dag på sin spinnrock. Detta verktyg blev också en
stark symbol för ickevåldets styrka. Britterna förlorade stora
inkomster genom bojkotten eftersom Indien var en sådan enorm marknad.
Demonstrationer var en av Gandhis favoritmetoder. Den största av dem
var den så kallade saltmarschen som genomfördes 1930. Britterna
hade tagit monopol på salttillverkningen och till och med lagt en skatt
på den. Detta ville Gandhi och hans anhängare protestera mot. De
gjorde detta genom en lång demonstration som varade en månad.
Genom varje by han gick igenom samlade han fler anhängare som anslöt
sig till marschen. I en by samlades 50 000 människor som ville visa sitt
stöd för Gandhis aktion. Han gav intervjuer till nationell och internationell
press längs vägen. När han kom fram till havet plockade han
upp en näve vatten som en symbol för saltet som utvinns ur vattnet.
Efter detta började tusentals indier bryta mot lagen, genom att själva
framställa sitt eget salt. Britterna visste inte vad de skulle göra.
Om de arresterade de lagbrytande indierna skulle många protestera vilt.
Om de inte gjorde det skulle britterna verka svaga som inte försvarade
sina egna lagar. De valde att arrestera Gandhi och hundratals fler indier.
Saltlagen ändrades så småningom men den tillät endast
indierna att tillverka salt för sin egen förbrukning. En liten förändring,
men den största förändringen var symbolisk och psykologisk.
Indierna hade genom gemensam ansträngning rubbat den brittiska lagstiftningen.
Ickevåldsaktionerna drabbade britterna framför allt på det
ekonomiska området. De förlorade mycket på bojkotterna av
sprit och brittiska kläder. Polis och fängelsekostnaderna blev också
en stor börda för britterna. Bara mellan 1930-31 fängslades
60 000 indier som gjorde ickevåldsaktioner. På grund av dessa
tusentals som offrade sin frihet och vissa som offrade sitt liv genom ickevåld
så hävde Storbritannien slutligen ockupationen 1947.
Gandhi menade att det finns tre olika sätt att agera när man möter förtryck och orättvisa. Ett är det fega sättet - att acceptera orättvisan och inte göra någonting. Det andra sättet är att stå upp mot orättvisan med knytnävar eller med vapen. Gandhi sa att ibland är detta sättet bättre än att inte göra något alls. Men det tredje sättet var det bästa av dem alla. Att stå emot orättvisan med ickevåld.
Gandhis mål var egentligen inte att vinna över sin fiende, men att vinna över människor på sin sida. Hans ickevåldsfilosofi gick ständigt ut på att alla skulle vinna. Han menade att även förtryckaren lider i en förtryckt situation. Om man utövar våld mot någon annan så påverkar det en själv negativt också. Det kan man se hos många återvändande krigsveteraner, tex. från Vietnam. Alltså måste båda parter räddas. Ickevåldskampen skulle alltså verka för enhet mellan två parter så att förtrycket kunde upphöra.
Efter en lång ickevåldskamp lyckades indierna få självständighet,
även om priset till slut blev högt. Många dog när Indien
delades upp i Pakistan och Bangladesh. Idag är det mycket få av
Gandhis tankar som finns kvar i Indiens ledning. Indien har nu kärnvapen
och den fjärde största armén i världen. Men ickevåldet
lever fortfarande kvar bland många av de vanliga indierna. Till exempel
har ickevåld använts vid motstånd mot de dammar som byggs
i Indien och som tvingar tusentals människor att flytta. Det finns också
en trädkramarrörelse i Indien. Den kallas Chipko och verkar för
att bevara skogarna i Himalaya.
upp
Ickevåld och ekonomiska orättvisor
Ickevåld har mest förknippats med protester mot förtryckande
regimer, tex apartheidregimen i Sydafrika, Storbritanniens ockupation av Indien
eller förtryckandet av svarta i den amerikanska södern. Men ickevåld
har även använts mycket i regimer där människor lider
av stor fattigdom. Ofta går förtryck och orättvisa hand i
hand.
Om vi ska ta ett exempel från vårt eget land kan vi gå till året 1931 då flera demonstranter blev nedskjutna i Ådalen på grund av att de demonstrerade för högre lön. Demonstranterna använde ickevåld men möttes ändå av dödligt våld. De fackliga organisationerna hjälpte oss att få mycket större rättvisa i Sverige. Tidigare i Sverige var det stora klyftor mellan rika och fattiga. Det blev bättre med tiden men på 1990-talet började de dock att växa igen, i snabb takt.
Sedan Ådalen 1931 har inte den svenska polisen skjutit någon demonstrant, men sommaren 2001 hände det igen. Då var det inte våra löner det var frågan om, utan då demonstrerade tiotusentals människor under EU-mötet i Göteborg för global rättvisa. Man ville visa att man inte längre accepterade att 50 miljoner dog varje år på grund av orättvisor medan vi i väst lever i lyx. På denna demonstration använde sig inte alla av ickevåld, men bara ett fåtal tog till våld i demonstrationerna, även om det inte såg ut så i tidningar och TV.
Den stora globala rörelsen mot orättvisor blev känd år 1999 vid demonstrationerna i Seattle, USA. Där samlades tusentals människor som var kritiska till hur handel och kapitalismen gör många människor fattiga och ett fåtal rika. Efter Seattle blev det vanligt med stora demonstrationer vid mötena för de institutioner som har hand om de globala ekonomiska frågorna: Världsbanken, Världshandelsorganisationen och Valutafonden.
Människor har under lång tid protesterat mot de ekonomiska orättvisorna med ickevåld och i vissa fall med våld. En av de största organisationer i världen som kämpar med ickevåld för att uppnå ekonomisk rättvisa är MST - O Movimento Sem Terra - de Jordlösas rörelse. De finns i Brasilien och har över en miljon medlemmar. Brasilien är världsmästare på klyftan mellan rika och fattiga. I denna jättelika nation finns flera miljoner invånare som lever med samma standard som vi i Sverige, men ännu fler miljoner som är riktigt fattiga, som inte har något arbete eller någon jord att odla mat på. Den groteskt stora klyftan mellan rika och fattiga i Brasilien går tillbaka till koloniseringen och slaveriet. De portugisiska adelsmännen stal jorden från indianerna och delade upp den mellan sig. Några få fick dela på nästan all jord. Denna jordbrukskoncentration består än idag.
En slags kristna basgrupper i en del av den katolska kyrkan i Brasilien bildades. Här möttes lantarbetare, präster, fackföreningsfolk och oppositionella. De diskuterade kristen tro och hur situationen för de fattigaste kunde förbättras. I dessa grupper kom tanken upp att man skulle ockupera de rikas mark, den mark som ändå inte användes. MST föddes och verkar ännu idag. Man går in på jord som ändå inte används, slår upp sina tält eller skjul och börjar bruka jorden. Ofta blir de bortkörda av godsägarens vakter, men brukar komma tillbaks efter en tid. Det är inte ofarligt. Över 1000 av MST-medlemmarna har blivit skjutna till döds av vakterna. Det kostar inte mer än 200-500 kr för den brasilianska eliten att beställa ett mord. Ändå har MST behållit sin princip för ickevåld. Några få i MST har brutit sig ut för att de har velat försvara sig med våld, men MST viker inte från att använda ickevåld.
Idag är MST en respekterad rörelse som har respekt från både
fattiga och rika. 56 % av Brasiliens väljare säger sig sympatisera
med rörelsen. Rörelsen har under 20 år tagit över 20
miljoner hektar brukbar jord, enorma arealer. Men med tanke på att det
i Brasilien finns 350 miljoner hektar jord är det ändå inte
så mycket. Fortfarande har Brasilien 50 miljoner människor som
knappt får mat för dagen, men över en miljon människor
lever bättre än de gjorde tidigare på grund av MST.
upp
tillbaka
till fördjupning startsida