Vad är ickevåld?
av Martin Smedjeback, Kristna Fredsrörelsen
se www.ickevåld.se

Det finns ingen färdig definition av ickevåld men ett försök till att beskriva ickevåld kan vara som en triangel med tre hörn - principer, metoder och livsstil. Vissa menar att ickevåld bara består av ett eller två av hörnen, medan andra menar att ickevåld inte är sant om inte alla tre hörnen är med. Många av ickevåldsmetoderna nedan kan missbrukas. En kniv kan man använda till att skära upp en brödlimpa med, men man kan också använda den till att döda en människa. Att bojkotta handel från ett visst land kan bidra till frihet och demokrati som det gjorde i Sydafrika där befolkningen tidigare led av apartheid. Bojkotten och sanktionerna mot Irak under 1990-talet gjorde inte Irak fritt utan var en av orsakerna till att fler än en halv miljon barn dog på grund av brist på mat, rent vatten och medicin. En slakt på människor som var värre än de flesta krig. Dessa två olika resultat åstadkoms med en och samma ickevåldsmetod. Men om man hade hedrat ickevåldsprincipen om att respektera allt mänskligt liv, så hade man inte kunnat sanktionera Irak på det sättet. Det visar hur metoder och principer kan samverka för att ge guidning om hur de ska användas.

Ickevåldets principer
Dessa principer har växt fram under många års ickevåldskamp. Många av ickevåldsprincierna återfinns i religioner och filosofier världen över. Principerna reflekterar den positiva människosyn och kärlek till livet som ickevåld har sin grund i.

· En respekt för motståndaren - att se alla i konflikten som medmänniskor, som jämlika.
· En vägran att skada eller förnedra andra människor, inte ens i självförsvar.
· En övertygelse att var och en kan förändras - att det finns något gott hos alla. Gandhi hävdade att till och med en människa som Adolf Hitler skulle kunna förändras och bli god.
· Medlen måste stämma överens med målet - dvs. om vi vill ha fred måste vi använda fredliga medel. Gandhi sa att freden är vägen, inte bara målet.
· Om lidande är oundvikligt, ska jag kunna ta det på mig själv, hellre än att skada någon annan.
· Ingen har monopol på sanningen - utmaningen ligger i att sammanföra den egna "sanningen" med motpartens.
· Sök konflikternas centrum - ickevåld kallar inte till passivitet utan till aktivitet. Vi är kallade till att agera där människor blir utsatta för våld, förtryck och orättvisa.

upp

Ickevåldets metoder
Gene Sharp beskriver i sin bok "The politics of nonviolent actions" 198 ickevåldsmetoder. Dessa kan delas in i tre huvudkategorier. Nedan presenteras dessa tre kategorier med några exempel som visar vad de innebär. Boken är skriven 1973 så idag har antalet ickevåldsmetoder ökat väsentligt. Ständigt uppfinns nya metoder.

1 Protest och övertalning
Demonstrera - många tillsammans uttrycker tydligt vad de vill genom att gå tillsammans på gatan. Tex. 1 maj-demonstration eller demonstrationen den 15 februari 2003, vilket var den största anti-krigsdemonstrationen någonsin. Man demonstrerade i över 600 städer världen över. Bara i London demonstrerade två miljoner människor.
Protestlistor - skriva på en lista som uttrycker missnöje med en viss politik. Tex. protest mot Sveriges vapenexport till USA och Storbritannien under Irakkriget som gick emot våra egna riktlinjer.

2 Ickesamarbete
a) Socialt ickesamarbete - tex. att vägra se på eller tala till soldater som ockuperar ett land.

b) Ekonomiskt ickesamarbete - tex. handelsbojkott eller strejk.
Bojkott - att vägra köpa en vara eller en tjänst för att markera missnöje med den som säljer den. Ex: bojkott av sydafrikanska varor under apartheid regimen. Först började individer och organisationer att bojkotta sydafrikanska varor, sedan bojkottade stater Sydafrika.
Strejk - att vägra arbeta. Ex: under första intifadan - det palestinska motståndet som började 1987- vägrade de flesta palestinier att jobba för israeler. Israel förlorade mycket pengar när de inte längre hade tillgång till billig palestinsk arbetskraft - ekonomin stannade av.

c) Politiskt ickesamarbete - vägran att följa orättvisa lagar och påbud, t ex. vägran att göra värnplikt, vägra att verkställa en utvisning, Ex: under andra världskriget vägrade norska lärare att följa den nazistiska läroplanen. De skickades till koncentrationsläger på grund av sitt brott, men de flesta togs snart tillbaka när nazisterna förstod att de inte skulle ge upp.

3 Interventioner
Blockader - att sitta i vägen för något. Ex. Hundratals personer satte sig utanför kärnvapenbasen i Faslane, Skottland förra året och blockerade infarten. Blev ivägsläpade av polisen.
Preventiv närvaro - att skydda utsatta personer i konfliktområden. Ex. fredsobservatörer i Chiapas, Mexico, Israel-Palestina eller Iraq Peace Team och de mänskliga sköldar som åkte till Irak för att vara där i solidaritet med det irakiska folket.

upp

Vad är civil olydnad?
På 1800-talet vägrade amerikanen Henry David Thoreau att betala skatt. Han gjorde det för att han var emot att hans skattepengar gick till förtrycket av indianerna och USA:s angrepp av Mexiko. Han fick fängelsestraff för sin skattevägran. Det originella i detta var inte att han vägrade betala skatt, utan att han tyckte att straffet var en viktig del av motståndshandlingen. Denna insikt användes av Gandhi och Martin Luther King. De menade att genom att öppet bryta mot en orättfärdig lag på ett ickevåldsligt sätt och vara redo att ta sitt straff genomförde man det kraftigaste motstånd en människa kan göra. Det som kännetecknar en civil olydnadshandling är att man öppet och offentligt bryter mot en regel eller lag som man anser är orättfärdig. Man agerar ickevåldsligt och är beredd att ta det straff som utdöms. Genom att inte smita från brottsplatsen visar man att man har övervunnit rädslan för de eventuella straff som makten kan ge en. Civil olydnad kan genomföras i alla tre av Sharps ickevåldskategorier beroende på vilka lagar ett land har. Om det är olagligt att demonstrera i ett land och man ändå gör detta och är villig att ta sitt straff - då är det en civil olydnads handling. För mer information se "Civil Olydnad" av Per Herngren.

upp

Ickevåld som livsstil
Tidigare har det tagits upp att ickevåld har sina principer och sina metoder, men ickevåld kan även ses som en livsstil. En livsstil där man försöker leva i samklang och i samarbete med andra människor för allas välbefinnande. Grunden för denna livsstil kan vara ens tro på Gud eller ens filosofiska övertygelser eller en politisk övertygelse, eller alla dessa tillsammans. Man försöker att leva ickevåldsligt för att man funnit att det är den sannaste vägen. Man ser ingen skillnad på det inre och yttre. Målet är att ickevåldet ska genomsyra allt.

upp

Användning av ickevåld i praktiken
Att klargöra vad ordet ickevåld betyder är i viss mening sekundärt. Det är ingen som har ett exakt svar på den frågan. Däremot finns det många som har tänkt och utövat ickevåld. Ett sätt att visa vad ickevåld kan vara är att beskriva några exempel där det har använts.

Gandhi och kampen mot kolonialmakten
Mohandas Gandhi växte upp i ett Indien som var ockuperat av dåtidens stormakt -Storbritannien. Gandhi är antagligen den mest kända ickevåldskämpen i världen. Han hette Mohandas men blev mest kallad Mahatma Gandhi. Mahatma betyder stor ande och är en hederstitel. Under hela sitt liv bestred Gandhi sin titel Mahatma. Han menade nämligen att ickevåld kunde praktiseras av alla och han var rädd att folk skulle tro att han var någon speciell för att han använde ickevåld.

Gandhi utbildade sig till advokat och fick som ung jurist jobb i Sydafrika som hade en stor minoritet av Indier. Redan första veckan i Sydafrika fick han känna på den djupa rasism som fanns i landet. Han åkte första klass som alla andra advokater på den tiden. För detta blev han bokstavligen avsparkad av tåget på grund av hans etniska ursprung. Han började jobba mot Sydafrikas apartheid system som diskriminerade alla som inte var vita.

Hans första aktion var att bränna de registreringskort som tvingade indierna att vara inom ett särskilt området. För detta och andra ickevåldsaktioner fängslades han själv tre gånger i Sydafrika. Tusentals andra fängslades med honom och många blev slagna. Efter åtta år tog de bort lagen om tvång att bära registreringskort för de färgade, inte för de svarta.

När Gandhi kom tillbaka till Indien började han jobba för Indiens självständighet i det då ockuperade landet. Han använde flera olika ickevåldsmetoder tillsammans med sina landsmän för att få britterna att ge Indien frihet. En av metoderna var bojkott av brittiska kläder. Det industrialiserade England producerade kläder i stora mängder som såldes billigt i deras kolonier. Gandhi uppmanade alla indier att tillverka sina egna kläder. Själv spann han 1-2 timmar varje dag på sin spinnrock. Detta verktyg blev också en stark symbol för ickevåldets styrka. Britterna förlorade stora inkomster genom bojkotten eftersom Indien var en sådan enorm marknad.

Demonstrationer var en av Gandhis favoritmetoder. Den största av dem var den så kallade saltmarschen som genomfördes 1930. Britterna hade tagit monopol på salttillverkningen och till och med lagt en skatt på den. Detta ville Gandhi och hans anhängare protestera mot. De gjorde detta genom en lång demonstration som varade en månad. Genom varje by han gick igenom samlade han fler anhängare som anslöt sig till marschen. I en by samlades 50 000 människor som ville visa sitt stöd för Gandhis aktion. Han gav intervjuer till nationell och internationell press längs vägen. När han kom fram till havet plockade han upp en näve vatten som en symbol för saltet som utvinns ur vattnet. Efter detta började tusentals indier bryta mot lagen, genom att själva framställa sitt eget salt. Britterna visste inte vad de skulle göra. Om de arresterade de lagbrytande indierna skulle många protestera vilt. Om de inte gjorde det skulle britterna verka svaga som inte försvarade sina egna lagar. De valde att arrestera Gandhi och hundratals fler indier. Saltlagen ändrades så småningom men den tillät endast indierna att tillverka salt för sin egen förbrukning. En liten förändring, men den största förändringen var symbolisk och psykologisk. Indierna hade genom gemensam ansträngning rubbat den brittiska lagstiftningen.
Ickevåldsaktionerna drabbade britterna framför allt på det ekonomiska området. De förlorade mycket på bojkotterna av sprit och brittiska kläder. Polis och fängelsekostnaderna blev också en stor börda för britterna. Bara mellan 1930-31 fängslades 60 000 indier som gjorde ickevåldsaktioner. På grund av dessa tusentals som offrade sin frihet och vissa som offrade sitt liv genom ickevåld så hävde Storbritannien slutligen ockupationen 1947.

Gandhi menade att det finns tre olika sätt att agera när man möter förtryck och orättvisa. Ett är det fega sättet - att acceptera orättvisan och inte göra någonting. Det andra sättet är att stå upp mot orättvisan med knytnävar eller med vapen. Gandhi sa att ibland är detta sättet bättre än att inte göra något alls. Men det tredje sättet var det bästa av dem alla. Att stå emot orättvisan med ickevåld.

Gandhis mål var egentligen inte att vinna över sin fiende, men att vinna över människor på sin sida. Hans ickevåldsfilosofi gick ständigt ut på att alla skulle vinna. Han menade att även förtryckaren lider i en förtryckt situation. Om man utövar våld mot någon annan så påverkar det en själv negativt också. Det kan man se hos många återvändande krigsveteraner, tex. från Vietnam. Alltså måste båda parter räddas. Ickevåldskampen skulle alltså verka för enhet mellan två parter så att förtrycket kunde upphöra.

Efter en lång ickevåldskamp lyckades indierna få självständighet, även om priset till slut blev högt. Många dog när Indien delades upp i Pakistan och Bangladesh. Idag är det mycket få av Gandhis tankar som finns kvar i Indiens ledning. Indien har nu kärnvapen och den fjärde största armén i världen. Men ickevåldet lever fortfarande kvar bland många av de vanliga indierna. Till exempel har ickevåld använts vid motstånd mot de dammar som byggs i Indien och som tvingar tusentals människor att flytta. Det finns också en trädkramarrörelse i Indien. Den kallas Chipko och verkar för att bevara skogarna i Himalaya.

upp

Ickevåld och ekonomiska orättvisor
Ickevåld har mest förknippats med protester mot förtryckande regimer, tex apartheidregimen i Sydafrika, Storbritanniens ockupation av Indien eller förtryckandet av svarta i den amerikanska södern. Men ickevåld har även använts mycket i regimer där människor lider av stor fattigdom. Ofta går förtryck och orättvisa hand i hand.

Om vi ska ta ett exempel från vårt eget land kan vi gå till året 1931 då flera demonstranter blev nedskjutna i Ådalen på grund av att de demonstrerade för högre lön. Demonstranterna använde ickevåld men möttes ändå av dödligt våld. De fackliga organisationerna hjälpte oss att få mycket större rättvisa i Sverige. Tidigare i Sverige var det stora klyftor mellan rika och fattiga. Det blev bättre med tiden men på 1990-talet började de dock att växa igen, i snabb takt.

Sedan Ådalen 1931 har inte den svenska polisen skjutit någon demonstrant, men sommaren 2001 hände det igen. Då var det inte våra löner det var frågan om, utan då demonstrerade tiotusentals människor under EU-mötet i Göteborg för global rättvisa. Man ville visa att man inte längre accepterade att 50 miljoner dog varje år på grund av orättvisor medan vi i väst lever i lyx. På denna demonstration använde sig inte alla av ickevåld, men bara ett fåtal tog till våld i demonstrationerna, även om det inte såg ut så i tidningar och TV.

Den stora globala rörelsen mot orättvisor blev känd år 1999 vid demonstrationerna i Seattle, USA. Där samlades tusentals människor som var kritiska till hur handel och kapitalismen gör många människor fattiga och ett fåtal rika. Efter Seattle blev det vanligt med stora demonstrationer vid mötena för de institutioner som har hand om de globala ekonomiska frågorna: Världsbanken, Världshandelsorganisationen och Valutafonden.

Människor har under lång tid protesterat mot de ekonomiska orättvisorna med ickevåld och i vissa fall med våld. En av de största organisationer i världen som kämpar med ickevåld för att uppnå ekonomisk rättvisa är MST - O Movimento Sem Terra - de Jordlösas rörelse. De finns i Brasilien och har över en miljon medlemmar. Brasilien är världsmästare på klyftan mellan rika och fattiga. I denna jättelika nation finns flera miljoner invånare som lever med samma standard som vi i Sverige, men ännu fler miljoner som är riktigt fattiga, som inte har något arbete eller någon jord att odla mat på. Den groteskt stora klyftan mellan rika och fattiga i Brasilien går tillbaka till koloniseringen och slaveriet. De portugisiska adelsmännen stal jorden från indianerna och delade upp den mellan sig. Några få fick dela på nästan all jord. Denna jordbrukskoncentration består än idag.

En slags kristna basgrupper i en del av den katolska kyrkan i Brasilien bildades. Här möttes lantarbetare, präster, fackföreningsfolk och oppositionella. De diskuterade kristen tro och hur situationen för de fattigaste kunde förbättras. I dessa grupper kom tanken upp att man skulle ockupera de rikas mark, den mark som ändå inte användes. MST föddes och verkar ännu idag. Man går in på jord som ändå inte används, slår upp sina tält eller skjul och börjar bruka jorden. Ofta blir de bortkörda av godsägarens vakter, men brukar komma tillbaks efter en tid. Det är inte ofarligt. Över 1000 av MST-medlemmarna har blivit skjutna till döds av vakterna. Det kostar inte mer än 200-500 kr för den brasilianska eliten att beställa ett mord. Ändå har MST behållit sin princip för ickevåld. Några få i MST har brutit sig ut för att de har velat försvara sig med våld, men MST viker inte från att använda ickevåld.

Idag är MST en respekterad rörelse som har respekt från både fattiga och rika. 56 % av Brasiliens väljare säger sig sympatisera med rörelsen. Rörelsen har under 20 år tagit över 20 miljoner hektar brukbar jord, enorma arealer. Men med tanke på att det i Brasilien finns 350 miljoner hektar jord är det ändå inte så mycket. Fortfarande har Brasilien 50 miljoner människor som knappt får mat för dagen, men över en miljon människor lever bättre än de gjorde tidigare på grund av MST.

upp

tillbaka till fördjupning startsida